Ellips: www12.ISGSKehfGSK ehf  utbildning i tolvstegsbehandlingens lärprocesser.


.


Följande artikel publicerades i Tidskrift För Svensk Kriminalvård nr 4 1998 (Ladda ned) och handlar om tolvstegsprogram i sluten miljö. Den visar tydligt tolvstegsprogrammets möjligheter inom tvångsvården och kan ge ett diskussionsunderlag. 

GSK ehf har samlat erfarenhet sedan 1984. Vi har skrivit och startat upp nya behandlingsprogram och givit personalutbildning och  handledning till personal som använder tolvstegsprogram som verktyg på sin arbetsplats sedan 1984.


Behandling av 
alkohol- och drogberoende på 
KVA Kumla H huset

UPPDRAGET

Jag har genom det isländska konsultbolaget GSKehf  fått i uppdrag av KVM Kumla att starta en tolvstegsbehandling på deras motivationsenhet. Tolvstegsprogrammets huvudbudskap är att acceptera det du inte kan förändra och odla andlig styrka till att förändra det du kan . För det behövs avskildhet, lugn  och trygghet. Detta motivations- och behandlingsprogram är för intagna som är beroende av alkohol och andra droger. I uppdraget ingick att skriva behandlingsprogram samt att utbilda, handleda och skriva handbok för personalen. Målsättningen var att 80% av programmet så småningom skulle drivas av den ordinarie personalen. Erfarenhet från andra håll  visar att detta är ett ganska optimistiskt mål.

Inom GSK ehf har vi sedan mitten av åttiotalet arbetat med denna typ av uppgifter och var beredda att göra ett försök. En av anledningarna till att det ansågs möjligt var att motivations- enheten är en lärande organisation där personalutbildning och personalens studier prioriteras. Utgångspunkten var att kriminalvården är ett kunskapsföretag som GSK kunde inleda ett samtal och erfarenhetsutbyte med. En annan orsak var att den programutveckling och erfarenhet som finns inom GSK ehf har samlats i en modell som utarbetats inom företaget: Tillitsmodellen. Vi har kommit så pass långt i utvecklingen av de teoretiska ramarna att vi ansåg oss kunna anta utmaningen.

Undervisningen av personal började under våren 1998, en turbulent tid på Kumla med organisationsförändringar, oro och skiftande direktiv. Personalen kände sig osäker inför framtiden. Trots skiftande direktiv och ändrade ramar för programmet kändes tydligt ett stöd från avdelningsledningen, personalen som undervisades hade tro på projektet  och jag själv kände mig välkommen till avdelningen. Ett våldsprogram och en ny omgång ”cognitive skills” program skulle också igång och det kändes att hela avdelningspersonalen ville se en välfungerande avdelning. Tolvstegsprogrammets dagstänkande blev ett välkommet stöd i denna miljö.

Vi började med grunderna i tillitsmodellen och sjukdomsbegreppet, samt visade på tolvstegsprogrammet som ypperligt verktyg för att öva upp en inre tillit. I grupper diskuterades kriminalvård, känslor och tolvstegsprogram. Vi underströk vikten av att själv öva tolvstegsprogrammet för att kunna handleda andra. I takt med att förståelsen för uppgiften ökade i personalgruppen ökade också förståelsen för möjligheterna  till att bedriva bra behandling inne på fängelset trots strama ramar. Diskussionen om huruvida man skulle bära uniform eller inte blev kort och avslutades med att frågan inte var väsentlig. Behandlingsprogrammet sitter i hjärtat och inte i kläderna. Personalen avslutade utbildningen med en fjortondagarskurs utanför anstalten där föreläsningar slipades och gruppteknik övades, sedan började det egentliga lärandet. De ansvarade själva för att driva programmet och vi samarbetar nu om att samla erfarenhet och strukturera det vi har upptäckt till ett know-how på Kumla.

Personalen som deltog i utbildningen och driver programmet till 80% är alla erfarna kriminalvårdare. Andreas Öster har arbetat under tre år, Helene Steckl 13 år, Ragnhild Henrikson 16 år och Lena Olsson 20 år. Motivationen är hög. De uttryckte, när de kommit igång att öva programmet, något i stil med att tolvstegsprogrammet skulle alla fångar och personal få uppleva, eller att det  här är det vettigaste de har varit med om hitintills inom kriminalvården. En av dem, Lena Olsson, har i två omgångar varit på studiebesök i Island för anstaltens räkning där hon upplevde vad tolvstegsprogrammet kan åstadkomma och sedan dess kämpat för att få denna utveckling till stånd. Vi planerade för att redan från starten skulle 80% av programmet drivas av Kriminalvårdens personal. För de resterande 20 procenten har en mycket erfaren alkoholrådgivare, med egen erfarenhet av att ta sig ur beroende, anlitats. Det är enormt viktigt för identifikationen att träffa en som ”klarat sig ur skiten”. Det ingjuter hopp.

PROGRAMFÖRSLAGET

Vi kom överens om följande förslag till behandlingsprogram baserat på ömsesidig erfarenhet:

Programmål:  Att använda tolvstegsprogrammet för ett bättre liv i anstalt och väcka längtan efter ett drogfritt liv. Medvetandegöra sambandet mellan drog och livssituation.

Individmål: Att kunna diagnostisera sig själv utifrån erhållen kunskap som varande, eller i förekommande fall inte varande, drogberoende och komma till insikt om denna obotliga och dödliga sjukdom. Att som drogberoende aktivt delta i tolvstegsarbete,  kunna delta i tolvstegsmöten och ha längtan efter ett drogfritt liv med hjälp av AA eller NA. Ta aktiv del i att driva 12 stegsverksamhet inne på anstalten, ta emot tolvstegsbesök utifrån och i mån av möjlighet delta i AA eller NA utanför anstalten.

Metod: Deltagaren undersöker sig själv utifrån känslor, droger, hur drogerna har skadat känslolivet och framkallat känslomässig smärta med ökad tillitsbrist som följd. Vilka konsekvenser har de obalanserade känslorna fått för individen och vilken roll spelade drogerna. Vidare undersöker deltagare tolvstegsprogrammet utifrån huruvida det erbjuder en lösning. I fokus står hela tiden att 12-stegsprogrammet är en andlig lösning, ett handlingsprogram som är av självhjälpskaraktär där gruppen spelar en central roll som resurs för tillfrisknande.

Form:  Fas ett: Under inledande fyra veckor används hela dagen för programverksamhet, programpunkter avlöser varandra från morgon till kväll i akt och mening att komma åt ”kåksnacket” och hjälpa deltagaren att fokusera på uppgiften, som är ett njutbart nyktert liv. Fas två:  Efter dessa inledande fyra veckor planeras tre halvdagar i veckan under en tremånaders period för att  förhoppningsvis avslutas med fortgående egen programverksamhet i form av deltagande i egen grupp: Fas tre.

Schema: Deltagarna går ett fast schema, där schemat i sig är ett träningsinstrument. Dålig impulskontroll och dålig uthållighet tränas under på schemat fastslagna tidsperioder. Vi övar deltagarna att klara att sitta en timme på en programpunkt för att sedan klara att sitta denna timme på AA eller NA möten. Schemat är obligatoriskt och ger trygghet genom att det aldrig råder några tvivel om sysselsättning. Återkommande samma programpunkt på samma tid. På morgonmöten understryks samband mellan mående och vad man gjort eller tänkt. Föreläsningarna inspirerar till nya tag och ger ny kunskap, i grupperna övar man ny kunskap och att använda gruppen som behandlare. På aftonmötet rapporterar man sina framsteg . Efter inlåsning på kvällen får man en rogivande uppgift.

Gruppstorlek: Undersökningar har visat att en grupp på tio är bra i tolvstegsprogram. En behandlingsgrupp ändrar karaktär om den blir mindre än 6-7; en sådan grupp förlorar tempo som måste kompenseras med ökade personalinsatser.  Överstiger antalet gruppmedlemmar 10-12 då är fara för att gruppen splittras.
Uppläggning: De fyra veckorna inleds med motivering och att skapa tillit i gruppen. När gruppen har börjat fungera aktiverar vi gruppen i undersökning av hur drogen har förstört känslolivet, de får diagnostisera sig själva och de får undersöka tolvstegsprogrammet som en möjlig lösning. Vi informerar om beroendesjukdomen och hur man handskas med den och avslutar med att deltagaren gör sitt eget program att använda i anstalt. Ett recept för bättre mående.

Innehåll: Tolvstegsprogrammet  ligger som grund för hela programinnehållet. Det har  använts av behandlingshem sedan fyrtiotalet; i Island sedan sjuttiotalet och i Sverige sedan mitten av åttiotalet. Under resans gång har vi lärt oss en del om hur det övas mest effektivt på ett behandlingshem. Det  finns en handledningsmall med teman och frågor. Arbetsformerna är: Föreläsningar utifrån tillitsmodellen, beroendesjukdomen och om tolvstegsrörelsen, grupper där gruppernas mål är att öva in att delta i tolvstegsgrupp och att lära sig använda gruppen för självhjälp, och  tolvstegsforskning där gruppdeltagaren undersöker tolvstegsrörelsen, läser deras häften och övar att associera utifrån den lästa texten.  Personalen sitter med och deltar för att i första hand lära sig att själva använda stegen.

Förhållningssätt och miljö: Tolvstegsprogrammet är ett självhjälpsprogram och en av personalens uppgifter är att se till att det så förblir genom att sätta ansvaret för tillfrisknande på patienten och gruppen. Inte ta det själv. Vi  gör ingen frisk, vi skapar bara förutsättningar för att tillfrisknande kan äga rum. Vi vet att tolvstegsprogrammet  är en livsstil som måste övas dagligen om det skall fungera. Själva grupprocessen är det viktigaste målet med detta påverkansprogram. Tolvstegsprogrammet är ett självhjälpsprogram som övas tillsammans med andra. Det är önskvärt att de andra är medinterner. De får diagnostisera sig själva genom att använda gruppen utifrån Johari´s fönster, göra egen Jellinek kurva och medvetandegöra sin ”story” samt lära sig mer om sjukdomen. Vi är öppna för att ADDIS eller Audrug kommer in i den processen.

Kompetens: Personalen skall vara medveten om grupprocessen och att det är gruppen som behandlar, inte en enskild personal. Personalens uppgift är att ta bort hinder för behandlingsprocessen så den kommer igång och inte avstannar. De skall kunna mata den processen med information och få igång grupper som fokuserar på behandlingens mål. De skall leda och fördela arbetet med grupprocessen i åtanke. De skall vara medvetna om att deltagaren gör jobbet. Jobbet är deltagarens undersökning av sig själv med tolvstegs-programmets metoder och möjligheter. De som arbetar med programmet behöver kunna hålla ca 20 föreläsningar, som ska finnas förberedda för att sättas in vid rätt ögonblick i grupp-processen. Ett stort hinder för beroendesjuka är brist på information om sjukdomen, en del florerande myter och missförstånd som genomsyrar samhälle och system. Personalen måste vara väl förtrogen med sjukdomens förlopp och kunna förmedla den kunskapen.  Personalen måste vara väl medveten om sig själv som verktyg i processen vilket kräver ett kunnigt och noga genomtänkt förhållningssätt, som präglas av medvetenhet om egna känslor och värderingar och om den egna personlighetens betydelse i behandlingsprocessen. Personalen måste vara äkta i sitt budskap och inte ge dubbla signaler. Personal måste kunna  ställa upp på det budskap som förmedlas fullt ut.  För att klara av detta arbete måste KVMs personal ha en tät kontinuerlig handledning som fokuserar på personalen som verktyg i processen. Stora kunskaps- och behandlingsmässiga vinster är att hämta om tolvstegsprogrammet används som grund för den handledningen.

Besök utifrån: Både AA och NA har erfarenhet av besök på institutioner och skall ges utrymme i programmet. Det spelar enorm roll vid igångsättandet av egen tolvstegsaktivitet på anstalten.

HUR HAR DET GÅTT?

När vi samsats om ovan beskrivet programförslag fick det slipas mot den verklighet vi befann oss i. Deltagarna blev bara fem, det gick inte att få en korridor enbart för tolvstegsprogram så vi fick tumma på avskildheten, anstalten drabbades av strejk bland fångarna med påföljande oro, men programmet klarade dessa motgångar. Varje organisation gör sin egen modell där ramarna är kategorien patienter och de möjligheter och begränsningar varje institution har samt personalens personligheter. Det blev snart tydligt att personalen behövde ökat utrymme inom organisationen för att genomdriva behandlingen, de går in i en process med deltagarna som de måste få tillfälle att ta sig ur, helst utanför anstalten, för att reflektera och befästa tolvstegskunnandet och sin erfarenhet. Inledningsvis helst två dagar i månaden för att sedan minska till en dag i månaden. Vi har inte haft denna beredskap och processen har slitit på personalen. I dagsläget är detta åtgärdat. Programmet har i skrivande stund pågått under två månader och programmål är så långt uppfyllda. Kumla är på god väg med att göra sin egen modell inom verksamhetens ramar där personalen har sett enorma möjligheter och är bärare av en ny kunskap som jag hoppas ynglar av sig inne på anstalten.

Uppföljning gjord i slutet på fas ett visar att såväl mål som individmål var uppfyllda, detta trots att två av deltagarna hade sådana handikapp att de inte platsade inom andra program och samtliga sitter på ovanligt långa straff. Vidare klarade personalen 80% gränsen med den äran. Sven Romell som har över tio års erfarenhet av rådgivararbete kom in under fyra dagar på sluttampen och var imponerad av personalens professionella sätt att få igång och bibehålla den rätta grupprocessen.

Som en utifrån kommande utbildare har det varit en fantastisk erfarenhet att möta kriminalvården som lärande organisation om man med lärande organisation förstår en organisation som skapar kunskap genom påverkan eller utbildning utifrån och inifrån kommande erfarenhet med lärande som följd. Jag har sedan 1988 varit från och till anlitad av Kriminalvården och jag har kunnat följa utvecklingen. Jag tycker mycket om kriminalvården som lärande organisation.

En målgrupp som vi är övertygade om skulle bli hjälpt av att få insikt i tolvstegstänkandet är de som kommer in nya för att påbörja verkställighet. Inte p.g.a. förmodad alkoholism, utan som stöd när de ”landar”. Programmets huvudbudskap är att acceptera det du inte kan förändra och odla en andlig styrka för att förändra det du kan.  Tolvstegsprogrammet är övningar i att acceptera det jag inte kan förändra, inse möjligheterna där jag kan förändra, tänka självständigt, inte vara lättledd, vara självstyrande, tänka sig för och tänka självständigt. Lära sig göra det bästa av dagen i dag mot alla odds. Tolvstegsprogrammet ger kraft till att stå emot grupptryck. Det är sålunda en säkerhetsfaktor för Kriminalvården som övar den intagne i att inte tanklöst dras med i destruktiva aktioner som de sen kan få betala dyrt för.

Det händer saker på Kumla, som det är mycket viktigt att fånga upp och odla inom kriminalvården. Kanske blir framtidens Kumla en ny start i livet, för en del intagna, istället för en slutstation under en lång karriär.

Reykjavik, Island 981127

Gudni Stefansson
utbildare

 


Kontaktinformation:
GSKehf, utbildning och utveckling
 inom tolvstegsbehandlingens lärprocesser. 

Laugavegi 46a, postholf 1737, 
121 Reykjavik, Island
Telefon Island 00354 562 77 72
E mail 12@12.is
Gudni Stefansson, Sverige: 0582 40460



 
 

Kontakt

Nyheter:

Nyheter från Certifieringen

Remissvar 
till Socialstyrelsen angående tolvstegsbehandling. Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården, maj 2006. 
 

Läs mer om manualer och utveckling, HÄR